Svensk inrikespolitik börjar bli intressant igen, och kanske innebär sd-rabaldret att de senaste månadernas småslumrande är slut och att valrörelsen börjar dra igång så smått. Om det strategiska läget i svensk inrikespolitik har jag två idéer som jag inte orkar försöka belägga (även om jag tror att det går). Om inte annat kanske de kan vara underhållande.

1. Förbifart Stockholm kommer knappast att överleva nästa mandatperiod. Anledningen är att miljöpartiet har ett politiskt guldläge. Om Vänsteralliansen vinner valet kommer miljöpartiet och vänsterpartiet att försöka stoppa projektet – inget av partierna kan vika ned sig eftersom de konkurrerar om ungefär samma miljömedvetna väljargrupp, och jag gissar att S kommer att vika sig.

Om Sd hamnar i vågmästarställning kommer alliansregeringen att tvingas köpa stöd från miljöpartiet, som spättas loss från vänsterkoalitionen. Jag gissar att mp:s krav bland annat kommer att bestå i att vägprojektet stoppas. Det är relativt lätt för regeringen att leverera, och frågan har stort symbolvärde för mp. Pengarna är redan intecknade, så regeringen får loss budgetutrymme genom att strypa projektet och kan samtidigt föra över delar av dessa medel till diverse tveksamma järnvägssatsningar och vindsnurror som kompensatorisk åtgärd. Dubbelt upp för mp.

Projektet överlever bara nästa mandatperiod om Alliansen får egen majoritet. Det valresultatet framstår som rätt osannolikt idag.

2. Opinionsmässigt verkar centerpartiet vara tillbaka ungefär där de började. De liberala storstadsväljarna överger partiet, gissningsvis på grund av FRA-frågan, och en stor del vandrar nog till miljöpartiet. Frågan är om inte regeringen fokuserat på fel motståndare. Socialdemokraterna är fortfarande precis lika stukade som de var efter valet 2006. Förnyelsen har uteblivit liksom opinionsframgången. Men Alliansen kan knappast räkna med att kunna pressa tillbaka S ytterligare. Det är inte s-framgångar som vänt opinionsläget. Inte heller vänsterpartiet har vuxit nämnvärt. Problemet är att mp går framåt. Det behöver regeringen göra någonting åt.

Vad kan man göra, då? Tja, FRA är som det är, och de förbannade liberalerna kommer knappast tillbaka före valet. Men det finns en alternativ destination för många av de arga, unga storstadsliberaler som vill lära regeringen en läxa – nämligen piratpartiet. Detta parti är vänsterns motsvarighet till Ralph Nader, röster rakt ned i sjön. Jag gissar att ett piratparti på frammarsch i synnerhet drar förstagångsväljare och att de drar mer från vänster än från höger, i synnerhet från mp. Således: Alliansen bör försöka få piratpartiet att växa, förvissade om att partiet ändå inte tar sig in i riksdagen. Ta debatten med piraterna, och se till att förlora! Försök föra piraterna åt vänster, angrip från höger. Briljant!

*Trummar med fingrarna, ser ut som Mr Burns*

Jag har en tredje idé också, men den är så cynisk att jag inte tänker skriva om den. Däremot berättar jag gärna om någon bjuder mig på öl.